Jag hade ett föredrag på onsdagen, och pga vissa problem med blindhet**, har inte lyckats producera så mycket. (Ni förstår att gener är ganska små så man måste se bra för att kunna jobba med dem ju.)
Nå hur som helst har jag under den senaste veckan, i en heroisk effort att kunna ha några rafflande konklusioner att presentera, jobbat som ett litet djur. Fick mina resultat, kände mig som Spartacus*** och gjorde min presentation (mellan kl 04.00 och kl 09.14) klar för mötet kl 09.15.
När jag gick till mötet med kaffekopp, dator, laserpointer etc i högsta hugg, märker jag att en kollega höll på att sätta igång sin presentation.
Min reaktion:
- huh....
Hennes
- Mai turn, we change order
Jag:
- WTF, Kiva att ni berättade****,
Hon:
- we change order, sorry we did not tell....
Jag:
- jaha... Palin hade ju rätt, även om hon inte vet det. Lyckligtvis räcker det för det mesta att tro i det här landet...
* Men vi är heltjättetacksamma över pengarna
** helt på rikitgit, inte hjärntumörsdramatisering
*** Heroisk, inte gay
**** honey, we need to talk
3 comments:
Du gjorde som Lucy Liu i Kill Bill? Drog ditt svärd, sprang över bordet och högg huvudet av motherfuckern?
I min fantasivärld gjorde jag just det!
Här i riktiga världen gjorde jag som m____f____g dalai lama och bara log och tackade.
För det var ju bra att jag fick jobbet gjort lite snabbare.
Dessutom är det jävligt att vara på kvinnodominerade arbetsplatser, er kille kunde man ha rappat i plexus men man får inte slå/slaissa kvinnor (om man inte är Kiddo Beatrix).
I min fantasivärld gjorde jag just det!
Här i riktiga världen gjorde jag som m____f____g dalai lama och bara log och tackade.
För det var ju bra att jag fick jobbet gjort lite snabbare.
Dessutom är det jävligt att vara på kvinnodominerade arbetsplatser, er kille kunde man ha rappat i plexus men man får inte slå/slaissa kvinnor (om man inte är Kiddo Beatrix).
Post a Comment